Ronja (http://lifebyronjis.blogg.se/) sa något klockrent:
“Förstår du vilken historia och äventyr att berätta för barnbarnen.
Alla med- och motgångar, berätta hur stark du blev, hur modig du var, hur du växte som person från tonåring till vuxen på bara några få månader.
Hur enormt bra det ser ut på vårt cv. Den flytande engelskan som kommer sitta inristad i ryggmärgen.
Växa som person - bli mer självständig.
Visa din familj och vänner att du är fan ta mig inte är feg - du har åkt tusentals mil hemifrån för att uppleva ett liv de aldrig någonsin kommer att förstå.
Att du tog klivet och klev ur trygghets-zonen hemma i Sverige. Tryggheten att veta hur allt går till och hur allt låter. Medans här är det kanske en utmaning varje dag.
Men, vad gör 1 år? Om du lever i 85 år?
1 år i USA och 84 år i Sverige.
Tänk efter, det är inte mycket, inte mycket alls.
Kompisarnas fester och utgångar - kommer vara exakt likadana om 1 år.
Med exakt samma människor - det kan vi ta igen utan tvekan.
Kanske just då är DU den person som sitter och berättar om ditt USA-år.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Har ni frågar är det bara att ställa dem och övriga kommentarer är varmt välkomna. Skriv gärna er email-adress så kan jag svara till den om ni vill :)