Men så kommer den där jobbiga känslan lite då och då. Min mage skriker efter USA och min familj där. Tyvärr har jag inte så bra kontakt med familjen, jag försöker men de har nog lite för stressiga liv för att ha tid över till mig här i Sverige. Däremot har jag något bättre kontakt med den nuvarande au pairen och får följa barnens utveckling till viss del. Dock är det framför allt livet utanför jobbet jag saknar mest. Vackra Chicago, jag tänker på den sköna värmen som börjar komma dit nu, trots att de haft en lika tråkig vinter som vi. Sen saknar jag att livet var lite lättare, på fritiden alltså. Man hade sina vänner och det var inget skitsnack mellan oss. Gamla vänner finns det alltid sånt mellan, hur mycket man än älskar dem. I och med att jag bor på landet här hemma i Sverige kan jag sakna enkelheten i att ta bussen eller tåget in till stan på mindre än tjugo minuter. Inte för att jag kanske hade något att göra i downtown, kanske ville jag ibland bara få komma ut och gå i parken, eller upp och ned och fönstershoppa eller ta en lunch. Enkelheten!!
Men nu gör jag det bästa av vad jag har här hemma och är ändå så nöjd att jag kom hem igen.
"You are responible for your own happiness"
- Tänkvärt för många jag känner och inte känner ;)