Bemärkelsedag

Igår firade jag att jag funnits på denna jord i 19 år på i stort sett bästa sätt. Kom hem från en övernattning hos min kusin och hennes familj i Falkenberg igår vi sjutiden på kvällen, så det var bara att slänga in kassarna från Ullared och försöka få lite sömn i kroppen, vilket jag inte fick, och sen var det bara att hoppa in i duschen och göra sig iordning för en sjuhelvetes utekväll med mina två vackra flickor. Vi tre fyller år inom loppet av exakt en vecka så vi firade ordentligt och kvällen slutade vi tjugo över fem på morgonen efter en av de bästa utgångarna!

Så nu ligger jag i soffan och försöker ta igen mig och ladda för kalas imorgon med hela tjocka släkten.
Peace out!

Trååååkigt!

När man är ledig på heltid (som jag skulle vilja kalla det) så finns det ytterst lite att göra hemma sju dagar i veckan. Börjar smått klättra på väggarna då jag igår storstädade hela mitt rum och flyttade om lite möbler.. Händer inte allt för ofta kan jag med en lätt underdrift säga! Det är bara ännu ett bevis att jag måste göra mer på dagarna. Så idag har jag varit inne i Skövde och shoppat. Det blev en röd ordentlig vinterjacka, den kommer verkligen att behövas då jag har hört att det ska bli ännu (!!) en rejäl vinter, som de två föregående. Sen blev det min älskade Neutrogena-rengöringstvål, heating protection och ett par CD-skivor som man heller inte köper allt för ofta.
Så nu blir det bara att njuta av kvällen:)

Tillbaks till min verklighet

Efter fyra dagar här nere i södern är det dags att vända hemåt igen. Tåget går vid fyra och är hemma vid nio i Skövde igen. Jag älskar verkligen Skåne, allt är så annorlunda mot hemma.. Det har varit varmt här! Det är det inte hemma, eller så har det varit det nu medan man själv inte är hemma.. så klart!
Tänkte inte säga så mycket utan låta några bilder tala för sig själva.

9/11 WTC

Den 11 september 2001 skulle jag snart fylla nio och förstod inte vad nyheterna handlade om. När vi kom till skolan dagen efter gick i stort sett hela dagen åt att prata om vad som hänt i New York och World Trade Center. Det var första gången jag hörde ordet terrorism.

Idag är det tio år sedan detta hände. Är det inte konstigt när man kan se tillbaka på saker och känna att det kunde ha hänt igår? I och med att jag inte är hemma har jag inte kunnat följa allt som varit på tv idag, men tankarna går ju självklart till de som har någon koppling till attacken. Och trots alla varningar önskade jag att jag hade fått vara med på minnestunden vid Ground Zero. Det är ändå något som påverkat både mitt och många andras liv trots att vi inte var på plats eller kände någon som fick sluta sitt liv vid tvillingtornen.

Dock tycker jag det är ganska barnsligt att de ska bygga en skyskrapa som är högre än World Trade Center… Vattenmonumentet var däremot väldigt fint, med alla de omkomnas namn ingraverat runt om.

Man måste helt enkelt ta vara på det och de man håller kärt!